Kungliga slottet i Gamla Stan i Stockholm genomgår sedan 2011 omfattande fasadrestaureringar. Det är Statens Fastighetsverk i sin roll som förvaltare som genomför arbeten tillsammans med flera entreprenörer. Arbetet är uppdelat på 22 etapper och beräknas vara slutfört år 2036.

Historia

Slottet, i sin nuvarande skepnad, började byggas 1697 efter att det tidigare slottet, Tre Kronor, hade förstörts i en brand. Uppdraget att utforma slottet gick till Nicodemus Tessin d.y., som ritade slottet i en barockstil inspirerad av palatsen i Rom. Slottet var tänkt att manifestera Sveriges stormaktsställning, vilken dock höll på att upphöra under de första åren av byggandet. Krigskostnader, förenat med Stora nordiska kriget, gjorde att byggarbetet helt låg nere 1709-1727. När Tessin dog 1728 övertogs hans arbete av Carl Hårleman samtidigt som nya stilideal kommit på modet. Därför inreddes barockslottet övervägande i rokokostil. 1754 kunde så kungafamiljen flytta in och slottet börja användas, dock pågick fortfarande arbeten både interiört och exteriört i många år till. Redan på 1770-talet märkte man att den gotländska sandstenen i fasadarbetena börjat vittra sönder och man har behövt restaurera flera gånger sedan dess.

Omfattande arbete

Vid en restaurering i slutet på 1800-talet avlägsnade man färg från fasadstenen. Detta, i kombination med stadens allt sämre luft, ledde till att vittringen accelererade. 2005 ramlade en flera kilo tung sten ned från 20 meters höjd och man beslöt att klä in fasaderna med skyddsnät. Efter en översyn kunde man konstatera att skicket på stenen var mycket sämre än man trott och man beslöt om den omfattande restaureringen.

Man kommer att behöva byta ut en tredjedel av slottets fasadsten under arbetets gång. Varje sten är unik och måste specialtillverkas av skickliga stenhuggare från Danmark. Arbetet beräknas kosta 500 miljoner kronor, så de kontrakterade entreprenörerna kommer få skäligt betalt. Om ditt bolag skulle behöva en företagskredit för att klara en investering eller dylikt finns det olika kreditgivare på Internet. Arbetet går långsamt eftersom man först måste demontera de oftast tunga stenarna, nytillverka dem för hand och sedan passa in dem på plats igen. Samtidigt måste slottet fungera som arbetsplats för Hovstaten och museerna och ta emot cirka en miljon besökare om året.

Färgläggning

Samtidigt som man ändå var tvungen att restaurera fasaderna av säkerhetsskäl har man beslutat om att fräscha upp fasadernas färg. Det diskuterades i flera år om vilken färg slottet skulle få. En del ville behålla den brunmurriga färgton som funnits under det senaste seklet. Andra hävdade en gulaktig fasadfärg med vita inslag för att de menade att denna färg varit Tessins intentioner. Statens Fastighetsverk har tillsammans med Riksantikvarieämbetet beslutat om en färgton som de kallar för varmrosa. Färgen har efter prover visat sig passa väl in med redan existerande färg på slottet och även med omkringliggande byggnaders färgtoner. I referensgruppen för färgvalet ingick bland andra Länsstyrelsen, Skönhetsrådet, Stadsmuseet, Ståthållarämbetet och Stadsbyggnadskontoret.

Den aktuella restaureringen är den mest omfattande i hela slottets historia. Eftersom man byter ut den svagare sandstenen mot mer motståndskraftig sandsten kan man hoppas att det dröjer minst hundra år innan det blir aktuellt med en ny restaurering. Det finns andra byggnader som behöver en ansiktslyftning.